I februari i år hittade Göran Nilsson sitt sista fynd i raden av veteranlastbilar. Det var en Volvo N 10 med stor potential att bli återskapad till sitt forna jag, om än med en lite högre klarlacksfinish.
– Jag såg direkt att det var ett bra ämne, helheten var bra även om man såklart alltid får räkna med några överraskningar. Denna gång fick jag ändra några hål och fixa lite rostangrepp, men det hör till en renovering, säger Göran.
”Blir fantastiskt bra”
I tolv år har han tillsammans med sonen Josef plockat isär lastbilar, renoverat, monterat ihop dem. Och sedan sker den stora belöningen – att få ställa ut lastbilarna på tävlingar och andra evenemang.
– Det är en härlig känsla att renovera, vi jobbar intensivt och resultatet blir fantastiskt bra. Vi får mycket kredit från både från folk på stan och på evenemang. Extra roligt är det att möta äldre åkarna som gläds åt att se lastbilarna som de kört en gång i tiden. De berättar ofta hur arbetet gick till på deras tid, berättar Göran.
I februari i år hittade Göran Nilsson sitt sista fynd i raden av veteranlastbilar. Det var en Volvo N 10 med stor potential att bli återskapad till sitt forna jag, om än med en lite högre klarlacksfinish.
– Jag såg direkt att det var ett bra ämne, helheten var bra även om man såklart alltid får räkna med några överraskningar. Denna gång fick jag ändra några hål och fixa lite rostangrepp, men det hör till en renovering, säger Göran.
Lastbilsblodet i ådrorna
Göran Nilsson är själv uppväxt med lastbilar då han följt sin far på åkeriuppdrag sedan tidiga skolåldern. Dieselångorna, avgasröken och ljudet som uppstår när motorn spinner igång väcker minnena till liv och är själva tjusningen med att renovera lastbilarna, menar Göran.
– Vi har renoverat en del personbilar, men lastbilar ger något extra i kroppen. Vi har väl lastbilsblodet i ådrorna, det känns så. Det här blir nog dock den sista bilen på länge. Nu vill vi luta oss tillbaka en stund och se stolt på de bilar som levererat till Danmark, Finland, Sverige och USA.